"Denna bok är en resa via dikt och prosa om att bli hel som människa, en resa mot ett psykiskt tillfrisknande. Det innebär att du får följa med i upp- och nedgångarna och ta del av det allra smärtsammaste men även det allra finaste.
Det är så viktigt att försöka få bort skammen kring psykisk ohälsa och hjälpa människor att känna sig mindre ensamma, för vi är inte ensamma. Det börjar nog mycket med att vi vågar prata om våra egna erfarenheter, som andra kan känna igen sig i. Ett annat utbrett problem är våld mot kvinnor, däribland sexuella övergrepp. Även där finns en enorm skam och skuld bland de utsatta, inte sällan från samhället men även från den utsatta själv. Vi lär oss från barnsben hur vi ska göra för att undvika att bli våldtagna, att bli ofredade.
Men skulden ligger aldrig hos oss. Nu vill jag göra allt i min makt för att hjälpa, och jag börjar genom att klä av mig skyddskläderna och berättar om mitt mörker. Om de allra djupaste och råaste känslorna, tankarna och reaktionerna efter trauma. Skammen är inte vår, inte skulden heller. "
"Viola bär en hel livstids bagage på sina axlar, trots att hon bara är fjorton år. Som liten smög hon som på äggskal för att inte väcka sin pappas ilska, gjorde allt och lite till för att inte vara till besvär. Särskilt när hennes pappa hade den där otäcka men ändå så bekanta lukten. Faran i att väcka sin pappas vrede fanns med henne i varje rörelse och tanke. Men en dag förändras hennes pappa till det bättre och faran verkar vara över - men helt säker kan hon inte vara.